Anders Hallgren

  • Psykolog och hundpsykolog

Anders Hallgren – psykolog och hundpsykolog

Anders Hallgren anses vara världens första hundpsykolog. Efter psykologexamen 1971 vid Stockholms Universitet, använde han sedan utbildningen i sitt arbete med hundar.

Så här skriver han själv om sitt arbete:

”Jag arbetar som hundpsykolog och inte som traditionell psykolog med människor. Jag har arbetat som tränare och hundpsykolog i över 50 år. Jag har gjort flera studier på beteenden hos hundar och om det emotionella bandet mellan människa – djur. Bland annat har jag också utarbetat en stressanalys och en speciell smärtanalys, som är effektiva verktyg när det gäller att kartlägga orsaker bakom problembeteenden hos hundar.  All träning sker inom ramen av en icke-våldsideologi. Mina specialiteter är aggression – orsaker och behandling, post-traumatiska stressymtom och allmänna problembeteenden.

Jag har skrivit 35  böcker och häften om hundars beteende (av vilka några har publicerats i andra länder) och ett otal artiklar för tidningar, medverkat i många radio- och TV-program samt tränat många tusen hundar med problematiskt beteende. Träningen har alltid inbegripit hela familjen och ingen hund har blivit tränad för sig själv. Förutom det håller jag föredrag världen över, mest för hundklubbar och har även utbildat omkring 200 personer inom mitt område. Jag har inspirerat hundpsykologer som Roger Mugford, England och andra att arbeta med detta ämne.

Jag var den första i världen att träna hundar att upptäcka mögel i hus, vilket idag är något av en industri i Skandinavien. Jag fick äran att starta och utveckla ett program för utbildning av servicehundar för handikappade människor, som nu utvecklas effektivt. År 1985 introducerade jag brandvarningsträning för hundar. Efter en långsam start ökar nu intresset för denna typ av träning i flera länder.

Som ett resultat av en studie jag gjorde 1978, som visade att många hundar är understimulerade, startade jag ett program med mental aktivering, vilket nästan alltid är en nödvändig förutsättning för att träna beteendeproblem. De flesta problemen blir mer intensiva av stress, och mental aktivering minskar uppdämd energi. Detta har blivit erkänt i flera länder och jag skrev en bok för Cadmos Publ. i Tyskland om det här ämnet, som översatts till flera andra europeiska språk.”

Anders Hallgren


Anders Hallgren – Biografi

Hundpsykologi

Allt startade på 1960-talet, skapandet av en ny vetenskap, ett nytt yrke och nya metoder i hundträning.

Kampen mot ett konservativt system

Fortfarande på mitten av 1960-talet klassificerades en hund med beteendeproblem, till exempel aggression eller rädsla, som mentalt dålig och avlivades vanligen. I en ledande bok vid den här tiden var endast en halv sida skrivet om problemhundar. Slutsatsen var att om inte våld botade hunden så var den mentalt dålig och enda lösningen var att döda den.

Lydnadsträning har sina rötter i militär träning och disciplin. Till exempel så är fotgåendet en kvarleva från exercisen. Det var hårt för hundarna att gå i nästan en timme utan pauser. Straff för fel beteende var regel och beröm för rätt beteende var undantag. Hårda ryck med kopplet, tagghalsband och strypkedjor användes inom träningen. Hundarna blev undergivna och lydde mer av rädsla för straff än av vilja att samarbeta.

I den här andan började jag min karriär – som en motståndare mot de hårda sätten att uppfostra och träna hundar. Jag protesterade också mot att inte ge hundar med problembeteenden en rättvis chans att ändras istället för att bli kallade ”mentalt otillräckliga”.

Tidigare hade jag sett att hundar som var rädda för människor egentligen inte alls var rädda. De reagerade på det omedvetna hotande kroppsspråket hos främlingar, till exempel ögonkontakt och att man gick rakt fram mot dem. Så jag kunde visa att dessa hundar inte var otillräckliga på några sätt. Detta ansågs som ett landmärke inom hundpsykologin.

”Hundpsykologi” – en ny vetenskap

När min första bok publicerades 1971 (Problemhund och hundproblem), ansågs den som ett genombrott för hundpsykologi av de flesta kritiker. Den tog upp träningsproblem och ansågs som startpunkten på en ny vetenskap, ”hundpsykologi”, trots att det skulle komma att ta två årtionden till för den att bli fullt accepterad.

1974 publicerades min andra bok (Lycklig, lydiga hundar), som tog upp ”vardagslydnad”, och inte det traditionella lydnadsträningen som hade varit förhärskande fram till den tiden. Den ansågs som nyskapande för att den visade på en ny typ av träning, i motsats till den militäriska träningen.

Ideologiskt ramverk

Under hela min karriär har jag outtröttlig motsatt mig alla hårda metoder i träning av hundar och alltid försökt ta fram alternativ till sådana metoder. Med en kompromisslös envishet underströk jag att det aldrig är nödvändigt med någon form av våld i träning av hundar, antingen det gäller uppfostran eller att komma tillrätta problematiskt beteende. Jag har aldrig använt verktyg som elektriska halsband, tagghalsband eller piskor, som användes och fortfarande används på vissa ställen.

På 1970-talet pekade jag på vikten av etiska regler, eller ideologi, vid uppfostran och träning av hundar. Det blev startpunkten för många träningsklubbar och tränare i Skandinavien att börja deklarera sin ideologi i annonser och annan information så att hundägare skulle veta vad som väntade dem på hundkurser.

Icke-våldsideologin ledde till sätt att träna hundar på och inspirerade skapandet av nya metoder. Hit hör bättre kunskap i etologi, till exempel att hundarnas vilda förfäder sällan tog till våld inom gruppen och relationen mellan tiken och valparna är ömsint och varm (Tikens dominans, 1988), en djupare kunskap i inlärningspsykologi och att koncentrera sig på orsakerna bakom beteendeproblem istället för metoder att behandla symtomen.

Orsaker till problematiska beteenden

Idag är det mycket lite eller ingen träning av problematiskt beteende som behövs, för att det är så många orsaksfaktorer som ligger bakom så det räcker att försöka rätta till dessa för att ändra beteendet hos hunden.

Jag har ägnat mycket tid åt att kartlägga indirekta och direkta orsaker bakom olika problembeteenden och konstruerat några psykologiska ”verktyg” som används av välutbildade hundpsykologer idag.

Genom uppföljningar och undersökningar upptäckte jag många olika orsaker bakom problembeteenden hos hundar. En studie från 1978 visade att omkring 40 % av hundarna vilade minst 20 av 24 timmar (Hundar vilar för mycket, 1978). Därför tog jag fram en ”stressanalys” som visar frekvensen av understimulering med flera stressfaktorer.

Jag kunde även visa att det är över tjugo orsaksfaktorer som skapar aggression, där den största och starkaste är smärta. Därför arbetade jag fram en ”smärtanalys”, enbart baserad på beteendeparametrar. Jag skapade också metoder för att analysera hormonella förändringar, vilka nu används av hundpsykologer.

Bland olika orsaker till smärta, är ”idrottsskador” de vanligaste. I en studie (Ryggproblem hos hund, 1994) kunde jag visa att ryggproblem är precis lika vanligt bland hundar som hos människor, och problemhundar har signifikant mer av dessa förändringar än normalfungerande hundar.

Att träna hundar för handikappade

År 1989 fick jag i uppdrag av MANIMALIS (en internationellt etablerad organisation) att utbilda den första servicehunden i Sverige, ”Lajban”, en bordercollietik på ett år. Resultatet blev mycket lyckat och servicehundträning var startat i Sverige. Det finns en video om ”Lajban” och hennes ägare och de har uppträtt i många TV-program, medverkat i radio och tidningar. En video om Lajban finns på Youtube. Klicka på länken nedan för att se den.

Skandinaviens första servicehund ”Lajban”

Sedan träningen av ”Lajban” 1989, var jag med och startade Svenska Service- och Signalhundsförbundet, en icke-kommersiell organisation av tränare och handikappade personer för att verka för träning av hundar för handikappade. En grundprincip i träningen är att den handikappade personen är mycket involverad i utbildningen och i beslut om vad hunden ska kunna göra. Denna person är också den som tränar hunden. Instruktörens uppgift är att hjälpa till med att hitta olika sätt för den handikappade att träna sin hund på. Det här konceptet har visat sig fungera väldigt bra och den handikappade personen blir mycket aktiv – inte bara med träningen, det har även en inverkan på hans eller hennes vardagsliv.

Det måste betonas att det tekniska arbetet från hunden bara är en liten del. Att kunna ha en hund och att kunna njuta av vänskapen i en varm relation, är huvudsaken. Modern forskning visar att människor får ut mycket medicinskt, psykologiskt och socialt från relationen med hundar.

Redovisning av tio genomförda undersökningar:

Avlivning av hundar i Stockholm. (1968)

Den här studien baserades på ett frågeformulär som skickades ut till veterinärer och djursjukhus i stockholmsregionen, som innehöll frågor om hur många hundar som avlivades 1968, deras ålder och av vilken orsak. Den avslöjade att många hundar avlivades av orsaker som inte var kopplade till hunden, utan till ägaren, ”bekvämlighetsavlivning”. Det blev spritt mycket i svenska tidningar.

Arv och miljö. Påverkan på hundens beteende. (1972)

Studien här var min avhandling för psykologexamen (fil. lic.). Den visade, bland många andra saker, att miljön en hund lever i har en dramatisk inverkan på dess beteende. Den var publicerad i en populariserad version, ”Hund och människa”, se litteraturlistan. Resultatet startade en debatt som fortfarande är igång i Skandinavien och det finns många referenser i böcker och artiklar till resultaten i avhandlingen.

Nya metoder för att testa mentala egenskaper hos hunden. (1974)

Svenska Boxerklubben stod i början av 1970-talet inför att vara tvungna att testa sina hundar med mentaltester, en metod som skrämmer många hundar och boxrar är känsliga. Så jag blev tillfrågad om jag kunde ta fram ett mjukare sätt att testa på, vilket jag gjorde. Det var baserat på frågor om hundarnas beteende, ställda till dem som kände dem bäst – ägarna. Den enkla metoden har sedan blivit använd på andra raser och har blivit hyllad för sin enkelhet, effektivitet och att den aldrig skadar en hund. (För vidare detaljer, se ”Idel, Ädel Avel” i litteraturlistan). Liknande tester har senare utvecklats i USA.

Hundar och brevbärare. (1975)

Det här var en liten undersökning, bestående av 12 hundar som var aggressiva mot brevbärare. Jag genomförde den bara för att testa en träningsidé jag hade. Den blev publicerad i en artikel i en hundtidning (Vi Hundägare). Varje dag skickade jag ett kuvert, adresserat till hunden i familjen, som innehöll en godbit. Alla hundar i den här studien sammankopplade godis-brevet med brevbäraren och efter två veckor var de inte aggressiva längre. Efteråt så har denna metoden blivit den mest använda och den mest effektiva för detta problem.

Hundar vilar för mycket. (1977)

Studien genomfördes med ett frågeformulär till 215 hundägare i stockholmsregionen. De tillfrågades hur mycket deras hundar gick på promenader, hur mycket tid de var aktiva på tomten (om de hade någon) och hur mycket tid hundarna var aktiva inomhus. Jag noterade hundarnas tid i aktivitet på ett dygn och totala timmarna som de vilade. Ägarna tillfrågades också om hundarna hade några problembeteenden och, om de hade det, vilka och hur allvarliga de var.

Resultatet visade att nära 40% av en normalpopulation av hundar vilar tjugo timmar eller mer, och alltså är aktiv fyra timmar eller mindre. I den här gruppen, med hundar som vilar så mycket, var majoriteten problematiska på något sätt. Hundar som var mer aktiva hade färre problem.

Den här studien var grunden till det program för aktivering som jag utvecklade och det har gett eko över hela västvärlden. Idag börjar man kunna se kurser i mental aktivering i USA.

Studien blev uppföljd av två andra. 1985 års studie bestod av 374 hundar och bekräftade den första. Den från 1986 bestod av 342 problemhundar och avslöjade att 86.5 % av problematiska hundar vilar tjugo timmar och att 26% vilar tjugotvå timmar per dag.

Hundar som vaktar sin mat. (1985)

Det här var en liten studie som fick ett stort gensvar. Det utfördes med fjorton hundar som aggressivt vaktade sin mat. Jag ville testa en hypotes jag hade, som att en enkel sak som socker kunde lösa problemet. Jag hade länge observerat att de flesta hundar som vaktar sin mat också är väldigt hungriga, så jag drog slutsatsen att hunger var den primära drivkraften. Hunger och mättnad är processer som sker i hjärnan, därför är det lätt att ge en hund en känsla av mättnad genom att ge den lite druvsocker tio till femton minuter före maten. Detta genomfördes och resultatet blev uppseendeväckande bra. Efter en vecka hade det vaktande beteendet försvunnit hos tio av hundarna och nästan alla de andra visade några framsteg. Studien har blivit publicerad i The American Newsletter for the Animal Behavior Society. Den här enkla metoden används av välutbildade hundpsykologer över hela Skandinavien som den mest effektiva terapin för det här problemet idag.

En jycke betyder så mycke’. (1986)

I den här studien, gjord i samarbete med Örebro Universitet och sponsrad av Masterfoods/Pedigree Petfood, jämförde jag reaktionerna hos hundägare och föräldrar när deras hundar eller barn var i fara eller i hotande situationer. Den avslöjade att reaktionerna var väldigt lika mellan de två grupperna. Jag kunde dra slutsatsen att känslorna för sin hund är ”föräldrakänslor” och ska bli tagna på allvar, till exempel när en hund dör. Resultatet har blivit vida spritt i tidningar och magasin och refererat till i böcker. Jag presenterade studien på en internationell konferens i Boston, Massachusetts 1986.

Tiken och valparna. (1988)

I den här studien blev 149 hunduppfödare tillfrågade om relationen mellan mödrar och deras valpar. Det visade, tvärtemot vad en del hundexperter och hundtränare hade framhållit, att mödrarna är extremt vänliga och ömsinta mot sin avkomma. Tränare som vill motivera hårda träningsmetoder säger ofta att hundmammor är stränga i relationen till valparna och det är ett argument för ägarna att också vara stränga. Studien har refererats till på många ställen och har blivit publicerad i The American Newsletter for the Animal Behavior Society.

Uppföljning av konsultationer om hundproblem. (1993)

Den här studien var mest tänkt för veterinärer och hundpsykologer, men rönte också stor uppmärksamhet från många andra, inte minst vanliga hundägare. Studien visar bland annat vikten av att analysera orsaker bakom problembeteenden. Analyserna avslöjade de vanligaste faktorerna och bidragande orsaker bakom problembeteenden samt visade att resultatet av hundpsykologernas arbete var mycket bra.

Ryggproblem hos hundar. (1994)

Att hundar har ryggproblem kom som en överraskning för de flesta hundägarna, tränare och andra i hundvärlden. Och att frekvensen av dessa problem var lika hög som hos oss människor var också överraskande. I den här studien kunde jag inte bara visa på fördelningen av problemen, jag kunde även fastslå olika orsaker. Till exempel kunde jag avslöja att hundar får nackproblem från hårda ryck i kopplet – och ryck i koppel är den mest spridda träningstekniken av alla. Den här studien har blivit citerad världen över.

Medverkan i konferenser:

Jag har talat på följande nationella och internationella konferenser:

  • Pets and People in Focus, arrangerad av Groruddalens Djursjukhus, Norge 1986.
  • Living Together, arrangerad av Delta Society, Boston USA 1986.
  • The Dog in Service of Humanity, arrangerad av Norska Räddnings- och Lavinhundsförbundet, Norge 1987.
  • The Rescue Dog in the Society of 2000, arrangerad av Scuola Provinciale per Canida Ricerca e Catastrofe, Trento, i samarbete med UCIS- ENCY (Italien) och NASAR (USA), Italien 1989.
  • Living with Pets, arrangerad av AFIRAC, Monaco 1989.
  • 4:e Internationale Rettungshunde-Symposium, arrangerad av Bundesverband für das Rettunghundewesen e. V., Tyskland 1991.
  • The fifth International Symposium on Rescue Dogs, arrangerad av Statens Räddningsverk och Svenska Brukshundklubben, Sverige 1993.
  • Problemhundskonferens, arrangerad av privata hundpsykologer i Hofors, Sverige 1993.
  • Etologi 94, Skandinavisk konferens mest för veterinärer och veterinärassistenter, men också för hundägare, arrangerad av Etologisk Institut, Danmark 1994.
  • Vargsymposium 1995, arrangerad av Gillhov Utbildningscenter, Mitthögskolan, Institutionen för Turismvetenskap och WWF, Sverige 1995.
  • Polis 95, arrangerad av Svenska Polisen.
  • Nordic Canine Behavior Symposiu, arrangerad av KIVA TEAM, Finland 1995.
  • International Symposium on Dogs, arrangerad av Animal Learn, Tyskland 2002.
  • International Symposium on Dogs, arrangerad av Animal Learn, Tyskland 2004.
  • SOS International Conference, arrangerad av Svenska Service – och Signalhundsförbundet, Malmö, Sverige 2006.
  • Hundens beteende, arr. Dogfriend Publishers, Moskva, Ryssland 2009
  • Problemhundar, arr. hundklubb i Schweiz, 2009
  • Aggression hos hund, arr. Umbria Obedience, Italien 2010
  • När hunden dör, arr. Animal Learn, Tyskland 2010
  • Om TV:s hundprogram, arr. ADC, Hundutbildningsgruppen, Stockholm 2011
  • Nackdelar med hundträning, arr. ADC, Hundutbildningsgruppen, Stockholm 2013
  • Hundpsykologi och träning, arr. Expo Forum, S:t Petersburg, Ryssland, 2014
  • Modern hundpsykologi, arr. Animal Learn, Tyskland 2015-11-28
  • Social Stress, arr. ADC, Hundutbildningsgruppen, Stockholm 2015

Artiklar som har blivit publicerade på engelska (främst i USA)

  1. ”Åksjuka hos hundar”
  2. ”Hundar som är reserverade för människor”
  3. ”Stressanalys”
  4. ”Hundar som vaktar sin mat”
  5. ”Tikens dominans”
  6. ”Om ledarskap”
  7. ”Hundar behöver aktivering”
  8. ”En jycke betyder så mycke’”
  9. ”Shaping/klicker”
  10. ”När det blir fel”
  11. ”Ryggproblem hos hundar”
  12. ”Fyrverkerirädsla”
  13. ”Arga hundar”
  14. ”Straff”
  15. ”Analys av problembeteenden”
  16. ”Fallstudier”
  17. ”Semantik och ideologi”

Övriga credits

  1. Efter återkomsten från Kalifornien 2004 har jag fortsatt att resa runt världen för kurser och seminarier liksom att leda utbildningskurser för nya hundpsykologer.  Press, radio och TV hör ofta av sig för intervjuer. Jag fortsätter med att skriva artiklar och nya böcker.
  2. Några av mina dikter om hundar blev så populära att de trycktes och såldes genom ”Jycke-Tryck”, som även har givit ut några av mina böcker. En av dikterna lästes upp i SR P1 i början av nittiotalet.
  3. Svenska Kennelklubben anlitade mig under cirka tio år för att skriva i ”Hundsport” varje månad. Jag är en återkommande medarbetare i danska ”Dyrefondet”.
  4. Genom åren har jag utvecklat ett världsomspännande nätverk av kontakter. Många olika organisationer i olika länder har bjudit in mig för att hålla seminarier och föredrag. Jag fungerar även som rådgivare per brev till organisationer i olika länder.
  5. Som den första hundpsykologen, åtminstone i Europa, började jag samarbeta med kiropraktorer och andra fysioterapeuter, samt homeopater och biopater. I början var responsen från veterinärer mest negativ. Men när min statistik kunde visa att många problemhundar hade smärtor relaterade till muskler, leder och inte minst problem med ryggen svängde klimatet för alternativ medicin när det gällde att diagnostisera och behandla hundar. Idag arbetar många veterinärer tillsammans med representanter för alternativmedicin. Även i andra länder kan vi se ett växande intresse för detta.
  6. Många hundar har ångest för fyrverkerier. Jag har arbetat på olika sätt för att hjälpa hundar och hundägare med det. Jag skrev även först en broschyr och sedan en bok med både förebyggande åtgärder och botemedel mot chocker (”Rädda, arga och stressade hundar”). Problemet med fyrverkerier har uppmärksammats i hela Sverige. Ett kooperativ att reglera handhavande av fyrverkeri har utvecklats mellan polis, brandmän, djurskyddsorganisationer, Svenska Kennelklubben, lokala och nationella hundklubbar, pensionärsföreningar och Hem- och Skolaföreningar med flera. Det finns nu gemensamma krafter som arbetar för att minska skadorna av fyrverkerier i hela svenska samhället.       Detta sprids också till andra skandinaviska länder.
  7. 1986 utvecklade jag min idé ”Kenneldata” för uppfödare – en testmetod för att värdera avelsutfallet hos uppfödare. (”Idel Ädel Avel” ). Innan dess hade jag testat metoden på olika raser för att kartlägga resultaten av olika parningskombinationer.
  8. År 1983 fann jag att hundar kunde upptäcka mögel i byggnader. Detta ledde till en helt ny nisch för arbetande hundar och en ny träningsmetod utvecklades av mig.
  9. För att göra mögelsökande hundar mer effektiva utvecklade jag träningsmetoden ”Apparat för diskriminationsträning”, vilken gör det möjligt att lägga olika föremål i olika behållare och lära hunden att skilja på lukter.
  10. Tidigt på 1980-talet inspirerade jag dansken Kurt Lind Jorgensen att utveckla ”Busterkuben”, en mental aktiveringsleksak för hundar. Den är nu en storsäljare över hela västvärlden och säljs av Kruuse A/S, ett Hillsföretag. Under ett seminarium i Danmark pratade jag om vikten av mental stimulering och förklarade för publiken att en aktiveringsleksak för hundar skulle bli en mycket bra sak att utveckla. Några månader senare ringde Jorgensen och berättade att han hade tillverkat en sådan leksak.
  11. På sena 1970-talet framhöll jag att många hundar beter sig problematiskt på grund av hormonella störningar. Det bemöttes skeptiskt från det etablerade hundsverige och från veterinärer. Jag påpekade speciellt att sköldkörtelvärdet ofta var onormalt hos många hundar, och hos vissa raser förekom detta i anmärkningsvärt hög frekvens. Jag hade även lite statistik att backa upp det med. Det här resulterade i ett ökat intresse av hormonella störningar, speciellt bland många veterinärer. När en svensk veterinär, Mats Larsson, tidigt på 1980-talet gjorde en noggrann studie av sköldkörtelproblematik hos hundar, blev det ett revolutionerande genombrott för denna fråga. Idag finns ett stort intresse och inget motstånd mot att tänka på detta viset.
  12. Jag tog också fram ett ”Maskulinitetstest” som används av utbildade hundpsykologer i Skandinavien och som avslöjar om ett problembeteende är orsakat av överproduktion av testosteron.
  13. I början av sjuttiotalet fick jag ett uppdrag av HIS – Hunden i Samhället (The Dog in Society) en organisation som senare blev den ärevördiga MANIMALIS. At På den tiden riktades mycket kritik mot hundar och hundägare för att de inte städade upp efter sina hundar. HIS ville ta fram för allmänheten allt det positive som hundar gör, och jag ombads att skriva ett flygblad om detta. Denna spreds över hela Sverige och mottogs mycket väl. Den anses ha hjälpt att förbättra den allmänna inställningen till hundar.
  14. På 1970-talet hjälpte jag djurskyddsföreningar att ta fram regler för vad som ansågs som goda levnadsförhållanden för hundar. Tidigare hade dessa föreningar haft som huvuduppgift att handskas med fysisk vanvård. Mitt arbete hjälpte dem att fokusera även på psykisk livskvalitet.

Dessa regler har blivit erkända av olika instanser och förekom i form av affischen ”Hundens Rättigheter” – som var en bilaga i Kennelklubbens tidning ”Hundsport” och användes av olika hundklubbar samt djurskyddsföreningar som referens.

Reglerna baseras på hundars etologiska och psykologiska behov. Till exempel är en hund ett i högsta grad socialt djur, med ett stort behov av sällskap och närhet till sin familj. Därför ska vi inte lämna den ensam för länge eller förbjuda den att vara inne i huset med resten av familjen. Den överenskomna tiden för vuxna hundar att vara ensamma i Sverige är satt till fem – sex timmar som mest per dag. Självklart finns det fortfarande hundar som är ensamma hemma mycket längre än den tiden, men majoriteten av skandinaviska hundägare har anammat tidsgränsen och många som inte kan lösa problemet på andra sätt, har sina hundar på hunddagis, vilka har vuxit i antal. Detta har i sin tur skapat ett flertal arbetstillfällen.

 

Copyright © Anders Hallgren 2018