Föredrag och kurser
Här presenteras de kurser som jag erbjuder kursanordnare, förutom mitt vanliga föredrag, samt inlärningspsykologi för instruktörer och ”problemhund-ettan”, d v s analyser med mera för de som ska bli hundpsykologer.
På vissa orter finns redan en kursarrangör som bokat en eller flera av seminarierna och då måste du vänta lite innan du kan arrangera samma kurs. Observera att endagsseminarierna kan ta stor publik, så de kräver en genomtänkt strategi för marknadsföring och arrangemang.
Är du intresserad av att anordna någon av de här kurserna så är du välkommen att kontakta Susanne Wigforss på SW Föredrag & Kurser, se under Kontakt.
Hundens psykologi – och hundägarens...
Ett kvällseminarium om ledarskap, lärarskap och
vanlig enkel vänskap.
Jag tar upp begreppet ledarskap och visar att det är missförstått och redovisar flera moderna etologers kritik av begreppet. Till exempel har man inte bland vilt levande flockdjur kunnat finna en rangordning baserad på att vissa djur dominerar andra med maktmedel.
Jag föreslår att vi byter ut ledarskap mot lärarskap och i stället för att försöka vara "ledare", ska vi granska oss själva som "lärare" och tränare. Jag visar vilka fel de flesta av oss gör i träning och många får anledning att känna igen sig själva – fast med ett skratt.
Sen har vi det där med vanliga vardagssituationer, där vi mer är kompisar med våra hundar. Men som sådana kan vi också lätt skapa problembeteenden, fast vi egentligen försöker att hindra dem. Ibland bara genom att ge uppmärksamhet åt beteenden vi vill få bort.
Föredraget pågår i ca en timme och 20 minuter. I pausen efteråt finns tillfälle att köpa signerade böcker. Efter ca 20 minuter vidtar en frågestund på ca 30 minuter.
Motor och motivation
Helgseminarium
Målsättningen med detta helgseminarium är att belysa vanliga problem som man möter i träning och arbete med tjänste- och tävlingshundar. Vi tar upp olika tänkbara orsaker till varför träningen inte fungerar, framför allt drivkraft ("motor") och motivation och sådant som påverkar dessa för träningen så viktiga begrepp.
"Motor" (drive, drivkraft) analyseras noga och vi tar upp vilka processer som är knutna till detta begrepp, såväl i hjärnan som i kroppens hormonsystem. Denna djupa genomlysning ger oss kunskaper om hur vi kan arbeta för att bibehålla en hunds energi på så hög nivå att dess arbetskapacitet fortsätter vara hög.
Motivation är en individs villighet att prestera och detta begrepp är helt avgörande för hur vi lyckas i träning och arbete. Lyckas vi hålla hundens motivation hög, lyckas också träningen. Vi kan göra mycket för att öka en hunds motivation, men mycket av det vi vanligtvis gör riskerar att minska den i stället. Därför måste vi lära känna hur motivation fungerar fysiskt såväl som psykiskt. Vi går igenom vad man gör som ökar och vad vi gör som minskar en hunds motivation. Vanligt är, tyvärr, att motivationen har en dalande kurva. Så trots att en hund lärt sig och kan genomföra det vi vill att den ska göra, blir resultatet dåligt för att den inte är motiverad till att göra det. Vi måste också känna till att olika saker konkurrerar om hundens uppmärksamhet, som olika maträtter frestar i en meny. Men man kan bara välja en. Det innebär att vi måste lära oss hur man kan analysera vad som motiverar hundens handlande i en viss situation. Det kan vara att hundens behov av att lära känna en ny hund på träningsplatsen är starkare än viljan att spåra en person.
Den här kursen är till stor del inriktad på varför hundar inte fungerar tillfredsställande i träning och arbete. Därför går vi också igenom faktorer som stör och förstör inlärning och prestation och olika problembeteenden, främst aggressivitet. Om en hund blir aggressiv kan det äventyra hundens karriär inom arbete och tävling. Vanligast är att hormonella störningar och smärta ligger bakom problembeteenden, helt eller delvis. Därför går vi igenom hur man kan analysera en hund i detta avseende. Också det missförstådda och missbrukade begreppet "ledarskap" ser vi närmare på från flera håll.
Kursen kommer till vissa begränsade delar att gå in på ett fysiologiskt och psykologiskt djup, t ex hur hjärnan fungerar, för att belysa drivkraft och motivation. Det behövs emellertid inga speciella förkunskaper i biologi och psykologi. De vetenskapliga djupdykningarna är mer informativa och inget man behöver lära sig och komma ihåg.
Kursen baseras på boken "Drivkraft och Motivation", Anders Hallgren, MB förlag. I den kan man hämta mycket av det man vill veta mer om eller repetera efter kursen.
Välkommen till ett förhoppningsvis spännande och givande seminarium!
Preliminärt schema
Lördag
09.00–09.30 Vanliga problem med arbets- och tävlingshundar.
Varför misslyckas så många?
09.30–10.00 Att förutsäga hundars möjligheter – om tester.
Tester ger högst 60% korrekt förutsägelse. En gissning ger 50% ...
10.00–10.30 Krav på hundarna.
Är det hundarna, förarna eller träningen som är orsak till problem?
10.30–11.00 Träningen – hur kan vi förbättra den?
Lydnadsträning kan försämra arbetsprestationen!
11.00–11.30 Krav vi ska ställa på hundföraren.
Kunskaper och personlighet är viktigt.
11.30–12.00 Motor, drive, drivkraft – definition.
Det är svårt att öka drivkraft - men lätt att dämpa den!
12.00–13.00 Lunch
13.00–14.30 Drivkraftens fysiologi.
Om genetik, hjärnan och hormoner samt faktorer som påverkar hundens drivkraft.
14.30–15.00 Kaffepaus
15.00 –17.00 Motivation, behov och emotion.
Motivation: villighet och beredskap att uppnå ett mål genom specifika handlingar. Motivation är baserat på naturliga behov och verkar genom känslor. Introduktionstiden före träningen är mycket viktig.
Söndag
09.00–10.30 Att analysera motivation och faktorer som påverkar den samt inlärning och motivation. Inlärning sker i logiska hjärnstrukturer. Motivation sker i emotionella hjärnstrukturer. Inlärning och motivation har olika kurvor!
10.30–12.00 Olika motiv konkurrerar. Motivation och mättnad. Belöning rör två olika system.
Hunden kan bara vara motiverad för ett beteende åt gången. Mätta alla andra behov före träningen! Mätta inte arbetsmotivationen! Korta pass. Träna motivationen. Sluta alltid medan motivationen är hög.
12.00–13. 00 Lunch
13.00–14.30 När det inte fungerar.
Ledarskap, straff och korrigering är vanliga lösningar vid olika problem. Vad innebär det? Faktorer som sänker tröskeln för aggression.
14.30–15.00 Kaffepaus
15.00–16.00 Analyser.
Om att analysera bakomliggande orsaker till problem. Smärta och smärtanalys; Hormoner och hormonanalys.
16.00 Kursen slut
Seminarium om Stress
Endagsseminarium
Skadlig stress i olika former är ett fenomen som blir allt vanligare i det moderna samhället och det drabbar såväl människor som djur. Det kommer från flera källor och när det blir tillräckligt mycket uppstår en mängd symtom.
Till en början uppstår den största märkbara förändringen i individens beteende, med ökad spänning, oro, ångest och irritabilitet. Vid långvarig stark stress uppstår ofta emotionell utmattning. De sociala konsekvenserna kommer snabbt med slitningar i relationer till andra, såväl närstående som främlingar.
Utsätts en individ för en svår chock eller långvarig stress uppstår kroppsliga förändringar som nedsatt immunförsvar och förändringar i inre organ, framför allt mage och hjärta. Så småningom kommer andra kroppsliga symtom och olika sjukdomar av varierande grad av allvarlighet.
I kursen tar vi upp flera aspekter på begreppet stress. Man räknar med två typer av stress. Dels har vi den endokrina stressen, som baseras på stresshormoner från kroppens hormonproducerande körtlar, som adrenalin och kortisol från binjurarna. Dels har vi hjärnstress som innebär att det blir obalans i hjärnans olika mekanismer för att hantera påfrestningar.
Det är viktigt att kunna kartlägga orsaker till stress. Av den anledningen går vi igenom den stressanalys som hundpsykologer får lära sig, där man utreder över- och understimulering.
För att kunna hantera stress hos sin hund måste man känna till de olika stressfaktorer som finns i hundarnas värld. Därför går vi under kursen igenom alla de kända faktorerna och vad man kan göra för att undvika dem, för att förebygga problemen.
Förutom förebyggande åtgärder tar vi upp olika former av terapi, såväl psykologisk som näringsbaserad samt medicinsk.
Seminariet vänder sig till alla hundintresserade och inga speciella förkunskaper behövs. Inga svårtillgängliga termer eller begrepp ingår och allt är pedagogiskt tillrättalagt.
09.00 Samling och presentation
09.30 Historik och definition av begreppet stress
09.45 Det finns två typer: endokrin stress och hjärnstress
10.00 Endokrin stress
Binjurehormonernas inverkan på organismen (adrenalin, noradrenalin och kortisol). Ett system som eftersträvar balans. Tyroxinets (sköldkörtelhormon) inverkan på stress. Testosteronet är delvis ett stresshormon (disk. om pågående maskulinisering av våra hanhundar).
12.00 Lunch
13.00 Hjärnstress
Svårt att skilja från endokrin stress. Hjärnans fysiologiska mekanismer för att uppnå balans. Samband mellan hjärnstress och endokrin stress.
14.00 Orsaker till olika former av stress
Genetiska, över- och understimulering, osäkerhet, chock, lång tids ansträngning eller krav, hormonförändringar, sjukdom, smärta m m)
15.30 Kaffepaus
16.00 Diagnostisering och terapi vid olika stresstillstånd
17.00 Dagen slut
Observera att avvikelser från schemat kan förekomma.
Alfasyndromet
Endagsseminarium om ledarskap
”Alfarollen” framhålls speciellt mycket i dag i hundträning och ledarens roll överbetonas och misstolkas. Genom att framställa flocken som ett mänskligt samhälle, där låg status och rang är negativt och hög status och rang är något eftersträvansvärt, blir hunden blir en karriärist, som hela tiden strävar efter högre position i flocken.
Följaktligen blir hundägandet en kamp om positioner. Man blir noga med att inte låta hunden vinna i olika situationer. Det finns instruktörer, tränare och skribenter som lär hundägare att inte låta hunden äta sin mat före de mänskliga familjemedlemmarna, eller att hälsa på hunden när man kommer hem, för då kan den ha tagit sig uppåt ett "pinnhål". Man t o m varnar hundägare för att vara för snälla mot sina hundar, eftersom de då kan försöka ta över ledarskapet i familjen.
När en hund inte lyder en tillsägelse sägs det att den trotsar och att det är ett led i försöken att nå högre rang. Att det skulle kunna bero på dålig träning har man inte en tanke på.
Är diagnosen på ett problembeteende bristande ledarskap, blir helt följdriktigt terapin att kväsa den uppstudsige. Och när man gör det får man en tillfällig effekt av mer underkastelse än vanligt hos hunden. Den blir också mer rädd för straff och därmed tillfälligt lydigare.
Hundägaren får en känsla av att diagnosen var rätt och att denne inte själv räcker till som ledare. Problemet återkommer ju efter en tid. Ägaren provar att vara ännu hårdare och får en ny tillfällig effekt. Och så har en accelererande våldsspiral inletts.
I den här processen brottas hundägaren med känslor av att inte räcka till, inte vara en "hundmänniska", vara dålig ledarfigur, behöva vara hård och straffande mot sin hund fast det känns fel o s v.
Har begreppet ledarskap den relevans som det tillskrivs? Är det rätt att flockstrukturen innehåller en inbyggd kamp om positioner? Är hunden en karriärist? Är det viktigt att vara ledare? Vad innebär alfapositionen?
Det här är frågor som kursen ställer och visar att det idag finns många forskningsresultat från vilda vargar, vargar i hägn, vildhundar och tamhundar, som talar för att vi inte alls behöver vakta på vår ledarroll.
09.00 Samling och presentation
09.30 Definition av begreppen ledarskap, dominans och rangordning samt ledarrollens historik och nutid.
10.30 Biologiska funktioner av dominans och fördelar med rangstrukturer.
11.00 Dominans och aggression.
11.30 Är det relevant att blanda in ledarskap i hundträning?
12.00–13.00 Lunch
13.00 Kritik av ledarskapsbegreppet som det används idag. Hur normala relationer fungerar bland djuren.
14.00 Alternativa teorier om rangordning
15.00 Kaffepaus
15.30 Diagnosen ”bristande ledarskap” och quick-fix. Ledare eller lärare?
16.00 Operant träning utvecklar lydnaden på hundens villkor.
17.00 Dagen slut.
Observera att avvikelser från schemat kan förekomma.
Seminariet baseras på boken ”AlfaSyndromet”, Anders Hallgren, ICA, 2005.
Den Gamla Hunden
Endagsseminarium om att öka livskvaliteten och
livslängden hos våra hundar
De flesta tror att en hund blir gammal när den är uppåt tio års ålder, storvuxna raser ännu tidigare. Men så är det inte, att bli gammal börjar mycket tidigare än man normalt tänker på.
Redan vid fyra, fem års ålder börjar de små förändringar i kroppen som senare ska bli det som sammantaget utgör ”att bli gammal”. Det är samma för oss människor, vår process att bli gamla börjar vid medelåldern. Det här gäller inte bara kroppen, utan omfattar också mentala, sociala och emotionella processer.
Gör man ingenting utan låter hunden vara, kommer den att bli gammal fort. Men det fina är att det finns så mycket att göra. Genom enkla observationer och övningar kan du inte bara förlänga hundens liv, du förlänger din hunds ungdomlighet och ger den en flera gånger höjd livskvalitet.
Lär dig på det här seminariet hur du ska sköta hunden fysiskt och psykiskt för att motverka åldersprocessen. Det tar inte många dagar förrän du har ett synbart resultat – i livsglädje – hos din fyrbenta vän.
09.00 Samling och presentation
09.30 Anders Hallgren
En hunds åldrandeprocess börjar betydligt tidigare än vad du tror – om hundens olika åldrar och hur den förändras.
10.00 Behoven i olika åldrar
11.00 Veterinär:
Den äldre hunden ur veterinär synvinkel; om vitaminer, mineraler, utfodring, vanliga skador och sjukdomar. Om att förebygga.
12.00 Lunch
13.00 Anders Hallgren
Fysisk och mental aktivitet är viktigt, men ska anpassas till ålder.
14.00 Massageterapeut:
Om muskler och leder. Typiska skador, slitage. Hur man förebygger skador och behandlar dem hos äldre hundar.
15.00 Kaffepaus
15.30 Paneldebatt mellan talarna och deltagarna i seminariet.
16.45 Avslutning
17.00 Dagen slut
Observera att avvikelser från schemat kan förekomma.
Seminariet baseras på boken ”Den Gamla Hunden”, Anders Hallgren, Prisma, 2004.
Bedömning av farliga hundar
Kvällssseminarium
I allt fler länder kommer lagar som förbjuder vissa raser på grund av att de skulle vara farliga. Poliser får utökade befogenheter att ta hundar från sina ägare, bedöma dem och döma dem - ofta till avlivning. Men vem har förutsättningar att bedöma en hunds "farlighet"? Finns det tester som visar att en hund utgör risk för människor och djur? Vad säger statistiken om människor som söker vård på grund av hundbett? Vilka blir bitna? Har hundägaren någon roll i en hunds "farlighet"? Många fler frågor ska vi belysa i detta kvällsseminarium.
Hundar är inte farliga. De är utrustade med starka bithämningar och varnar upprepade gånger innan de tvingas ta till våld. Enstaka hundar har dock visat sig vara så aggressiva att de kan anses som farliga (jämför med människan).
Det är viktigt att ställa en korrekt diagnos. En hund är inte en fara för människor eller andra hundar för att ägaren brister i sitt ledarskap, som den vanligaste diagnosen lyder idag. Inte heller utgör hunden en fara för att den skulle vara ”mentalt dålig”, som gårdagens modediagnos löd. Mentaltester säger inte något om en enskild hund och är alltså inget att använda på arga hundar - varför går vi igenom noga.
De saker som gör en hund aggressiv är framför allt smärta, sjukdom, hormonella fel, ett liv i en socialt undermålig miljö och dåliga erfarenheter. Allt detta går att kartlägga och det är precis vad moderna hundpsykologer gör idag.
I detta kvällsseminarium går vi igenom hur man bedömer graden av en hunds aggressivitet och hur olika synsätt kommer till olika diagnoser med samma hund, från hoppfullt fall till hopplöst.
Vidare tar vi upp begrepp som dominans, vanliga orsaker till aggression och att aggression inte är en sak, utan kan delas in i flera.
Hundens mentalitet
– om testning och beskrivning på gott och ont
I Sverige har testning av hundars mentalitet pågått i ett sextiotal år. Testmetoder har utvecklats och reviderats i flera omgångar, men ändå varit nästan desamma under alla år. Sättet att bedöma hundarnas reaktioner har utvecklats mer än testerna. Från början "betygsatte" man reaktionerna och efter test fick hundar ett "slutbetyg" som kunde variera mellan -3 till +3. Numera beskriver man hundarnas reaktioner och använder ingen slutsiffra.
I början utgick man från att man testade egenskaper som byggde på genetiska anlag. Emellertid ifrågasattes snart det ärftliga inslaget. Till exempel kunde genetikerna Reuterwall och Ryman 1972 inte finna något ärftligt i det ursprungliga testet utom lite när det gäller kamplust och då mest för tikar.
Testförfarandet utvecklades så småningom till "Mentalbeskrivning Hund (MH) och metoderna varierade något. Man fann också ärftlighet, framför allt i större material, för flera av de testade "egenskaperna".
Beteendet är påverkat av ärftliga anlag
Ärftlighetsforskning på djurs beteenden har kunnat konstatera att arvbarheten är relativt stor, men varierar mellan djurslag och olika beteenden. Dessutom varierar forskningsresultaten mellan olika forskare.
Med tanke på hundens situation i samhället, framför allt när det gäller hundar som utvecklar problembeteenden, är det viktigt att ha ett instrument för att kunna styra avelsarbetet mot bra fungerande hundar. Det är en anledning till att man så helhjärtat gått in för att utveckla MH och andra liknande tester och att man uppmuntrar varje försök till att testa hundar från så många raser som möjligt.
Kritiken har svårt att finna gehör
Det har varit svårt att föra fram kritiska synpunkter på testning av hundars beteende och övertygelsen om att MH och liknande förfaranden är ett så bra instrument för att kartlägga mentala egenskaper att man infört det som obligatoriska prov på alla brukshundraser och flera andra. Men det finns kritik och den behöver höras.
Kritiken handlar om det ärftliga inslaget, om man kan kalla det man testar för "egenskaper", om hur mycket miljön påverkar beteendet, om hur många hundar som måste ingå i ett material för att man ska kunna utläsa arvbarheten (på enskilda individer går det inte att mäta något ärftligt), om vad testet egentligen säger om hunden och mycket mer.
Testning av aggressiva hundar
Polisen använder sig av mentaltester för att se om hundar som polisanmälts för att de skulle vara aggressiva, har en "dålig mentalitet" eller "egenskaper" som gör att de medför en risk för aggressivitet. Många hundar avlivas efter genomförda sådana tester, just med hänvisning till testresultatet. Samtidigt så vet vi att man inte kan dra några slutsatser om mentala egenskaper på enskilda individer. Här har vi alltså en fråga om rätt och rättvisa som är satt ur spel på grund av stora maktbefogenheter.
Att mista sin hund genom myndigheternas ingripande drabbar hundägare svårt och flera tragedier har utspelats i pressen, med hundägare som rymt med sin hund, som brutit samman och som på andra sätt drabbats psykiskt. Relationen mellan hundägare och hund är i stort sett samma som mellan förälder och barn, vilket bevistats i en undersökning, som också redovisas i seminariet.
Det finns alternativ till mental testning
Med det testförfarande man nu använder finns risken att hundar skräms. Till exempel finns det fall rapporterade där hundar blivit skotträdda efter skottprovet och blivit reserverade mot främmande personer efter de hot från folk som finns med i proverna.
Det finns alternativ till den direkta testningen av hundar, väl fungerande alternativ, med minst lika stora arvbarhetsvärden som i MH. Vi tar upp en metod och ser på fördelar och nackdelar.
Seminariet
Avsikten med detta seminarium är inte att motarbeta MH och andra mentala mätningar, utan att försöka balansera synen på dem, att se på nackdelarna såväl som fördelarna, att nyansera den ofta ensidigt positiva bilden. Dessutom är det viktigt att se på alternativ till testförfarande.
Preliminärt schema
För seminarium om hundens mentalitet
09.30 Arv, miljö och beteende. Likheter och olikheter mellan och inom raser; effekter av avel beroende på avelsmål; oönskade effekter; Arvet och hormonerna; begreppet mentalitet
10.30 Mentala egenskaper- egenskaper och testning. Från test till MH (mentalbeskrivning); Kritik av mentala tester; Hur stor är ärftligheten i testerna? Kan tester fungera som avelsinstrument?
12.00 Lunch
13.00 Miljön och hundens beteende. Miljön och mentaltester; Miljöns påverkan på hunden
13.30 Kritik mot begreppet mentalitet. Synen på hunden; klassifikation av beteenden; beror problembeteenden på dålig mentalitet? Stress och mentalitet
14.45 Kaffepaus
15.00 Aggressiva hundar. Orsaker till aggressivitet; vem ska bedöma en problemhund?
16.00 Hundägarens relation till sin hund. Redovisning av en undersökning
16.30 Ett alternativ till mentaltestning och MH. Om intervjumetoden
17.30 Slut