Vårens stora händelse i hundvärlden

På kurser och i tv-program rekommenderas mer eller mindre hårda metoder och bestraffningar av olika slag. Den grundläggande ideologin är att hundägaren ska etablera och förstärka sitt ledarskap. Synen på människan som hundens ledare är orubblig i de flesta kretsar.

Den danske biologen Freddy Worm Christiansen har i decennier studerat vargar i nära familjemiljö. I sin bok Hundes og ulves adfærd (Ny insigt i aggression, lederskab og signaler) avslöjar han ett antal vanföreställningar och myter om hundar. De bygger på felaktiga uppfattningar om vargars liv och ligger till grund för hela ledarskapstänkandet.

Freddy Worm Christiansen presenterar ett alldeles nytt sätt att se på relationen mellan människa och hund. Hans slutsatser får vittgående konsekvenser för vår samvaro och praktisk hunduppfostran. Det synsätt som under lång tid varit förhärskande skapar många svåra situationer istället för att lösa problem i hundens och människans relation.

De banbrytande lärdomarna kommer nu att bli mer lättillgängliga för en svensk publik då boken i höst kommer ut i svensk översättning. Den utges i början av november av förlaget K.Malm Tanke i Tryck.

Närmare upplysningar om bok och seminarier finns på www.hundvarg.se eller www.dogma.nu

Olyckligtvis blev min "Eftertanke" i Hundsports marsnummer redigerad utan min vetskap och fick en annan innebörd än den jag står för. Här är rätt text.

Går vi mot en överproduktion?

© Anders Hallgren

Det föds massor av valpar varje år. Eftersom man numera tar mycket betalt för valpar har många insett det lönsamma i att föda upp hundar, vilket gör att det inte bara är kärlek och intresse som ligger bakom, utan också ekonomiska överväganden.

Är man seriös så kostar varje valp mycket att föda upp, vilket är en orsak till att priset är högt, men inte alla kostar på så mycket i sin avel, utan försöker tjäna så mycket som möjligt i stället och ha så många valpar som det bara går. Problemet är inte nytt, bara så mycket större än förut.

Svårt att få valpar sålda

Per idag har det gått så långt att många uppfödare har svårt att få sina valpar sålda. Vissa raser är lättare att få hem till och andra svårare. Jag känner till en uppfödare som är desperat för att ingen vill köpa hennes pinschervalpar.

Utifrån

Det tas också in hundar utifrån. Det värsta exemplet är nog småhundsexplosionen, med chihuahua och liknande raser, där sådana smugglas in från hundfabriker runt vårt land, och som bara har ett syfte, nämligen att tjäna pengar. De föds upp under dåliga förhållanden. Ofta är de undernärda och sjuka, tas för tidigt från mamman och får undermålig föda. Dessutom slinker de vanligtvis förbi veterinärkontroll med risk att vi får in sjukdomar och parasiter vi hittills lyckats hålla borta.

Du har ett ansvar

Det är oansvarigt att köpa sådana valpar. Visst är de billiga, men det är ändå bättre att köpa en valp i Sverige, än att ta en riskhund vars sjukdom kan drabba andra. Varje insmugglad valp är en potentiell fara, men det är inte bara det – du gynnar samtidigt skumraskhandel och profithunger som går ut över djur. Det är inte kärleken till hundarna som driver uppfödarna i några av länderna nära oss.

När du köper mat i din affär vill du väl helst köpa sådant som är producerat hemma, för då vet du vad du får och, när det gäller kött så vet du att det är kontroll på hur djuren haft det innan slakt.

Räddande av vuxna hundar

Ett antal föreningar räddar hundar som har det verkligt dåligt i Spanien, Irland, Rumänien och några andra länder. Det är hundar som därigenom får en chans till ett vettigt liv, i stället för en alltför tidig död utan annan orsak än att familjen inte vill ha dem längre. Såna hundar finns också många av i Sverige och de här föreningarna brukar ta hand om dem också.

Det är behjärtansvärt och bra. Den kritiken de här föreningarna får är att de skapar konkurrens till svenskfödda valpar, och att de hellre skulle lägga ner pengar på att hitta hem i ursprungsländerna. Visst blir det konkurrens för svenska uppfödare, men det är så behjärtansvärt det föreningarna gör att det är värt det. Plus att det inte handlar om speciellt många hundar. Dessutom läggs pengar och resurser ner på att finna hem i ursprungsländerna från de lokala föreningar som de samarbetar med.

Skulle några organisationer arbeta för bättre förhållanden för hundarna i andra länder, så vore det Kennelklubben och djurskyddsföreningarna. De har ju motparter i de andra länderna som de kan stödja. Så jobba på i vår globala värld, Hundar utan Hem, Chans, Never Never Land, SOS och alla ni andra.

Tänk efter före

Du som frestas att ta en kull, tänk efter. Kanske sitter du där om sex månader med de flesta valparna kvar. Avstå hellre än att ta risker. Och du som är etablerad uppfödare och har kennel, tänk efter och våga skära ner. Vi måste alla hjälpas åt att på olika sätt reglera ”hundmarknaden”, inte bara producera kull efter kull. Vi måste få översikt över hur stor efterfrågan egentligen är, så att vi kan förhindra en överproduktion av hundar.

Hem och hem

Det handlar ju inte bara om att få hem till alla hundar som föds och som kommer till oss. Det ska ju vara bra hem också – och de växer inte på träd. Alldeles för många hundar hamnar i olämpliga familjer och det är uppfödarens ansvar att förhindra det.

Farligt halsband

© Anders Hallgren

Det har kommit ett nytt halsband avsett för träning av hundar. Upphovsman är Cesar Millan, mannen i TV serien från USA som går i TV 4, på TV 4+ för närvarande. Det är ett stryphalsband som är konstruerat så att det stryper högt upp på halsen, alldeles bakom öronen. Meningen med den placeringen är att det ska göra ont. Därtill är det tunt, så att det ska kunna tränga in ordentligt.

Känsliga nerver

Runt halsen finns ett antal nerver som går ut från kraniet. Ju högre upp de sitter, desto mer ytligt ligger de. Längre ner på halsen är de skyddade av muskler, men högre upp, speciellt uppe bakom öronen, är de oskyddade.
En av dessa nerver, trigeminus, ligger relativt ytligt och grenar sig till tre ställen i hundens ansikte. Enligt den kände engelske hundpsykologen Roger Mugford använder man tryck mot denna nerv i kinesisk tortyr, eftersom det medför så stark smärta vid tryck på den.

Muskler klämmer på nerver

Anita Lundin, Gnesta, är massageterapeut med specialisering på kraniosakral terapi och bioenergiterapi. Hon varnar för effekter på nerver när muskeltonusen blir för hög, det vill säga när muskler spänns på grund av påverkan av halsbandet i nacken, just där halsbandet kläms åt. Hon nämner speciellt kranialnerv 9, kranialnerv 10 (Glossopharyngeal), (Vagusnerven) samt kranialnerv 11 (Assesoriska nerven). Dessa tre nerver löper ut genom ett hål i skallbasen och löper sedan längs nackens sidor, framåt och nedåt.

Ska hundar alls ha halsband

Med tanke på informationen om vad påverkan av de här nerverna samt trigeminusnerven kan åstadkomma, bör man ifrågasätta om vi ska använda halsband på våra hundar överhuvudtaget, i synnerhet måste man ifrågasätta strypande halsband.
Om hundar drar i dessa stryphalsband eller blir utsatta för ryck, löper de risk för skador och smärtor via nerverna i nacke- och halsregion. De oskyddade delarna framtill på halsen kan också bli skadade. Likaså är nacken, just vid kotorna, relativt oskyddad, med risk för att det uppstår ett kraftigt tryck på dessa kotor vid hårda ryck.
Den undersökning som jag gjorde för ett tiotal år sedan (Hallgren, 1994/2005) visade på ett tydligt samband mellan påverkan av halsband och förändringar i halskotpelaren.

Blodet stasas

Förutom den direkta (direkt påverkan på nerver) och indirekta (muskler som trycker på nerver) som speciellt strypande halsband kan medföra, har jag under åren sett en annan vanlig företeelse. Hundar spänner musklerna runt halsen när halsbanden kommer på. Det här gäller framför allt om hundarna drar i kopplet eller om de ofta blir ryckta i kopplet.
När musklerna spänns släpper de inte igenom blodet lika lätt. Spända muskler hindrar ju blodflödet. När sådant sker hos människor uppstår vad man kallar spänningshuvudvärk. Enligt flera veterinärer jag talat med torde exakt samma sak kunna vara fallet med hundar. Dessutom har jag och andra gång på gång kunnat visa hur problembeteenden kan minska eller helt försvinna hos hundar genom massage på nacken. Det har då varit hundar som haft spända muskler där.

Ju tunnare halsband desto farligare

Ett tunt halsband tränger naturligtvis djupare in i köttet – det är avsikten. Det blir då ”effektivare” i den meningen att det åstadkommer större smärta och hunden lyder följaktligen snabbare - av rädsla. Men risken för skador ökar också ju tunnare halsbandet är.

”Effektiv” placering

Man har sedan flera decennier sett att effekten av ryck i kopplet blir mycket starkare när man placerar halsbandet upp under öronen. Det är till exempel vanligt att hundar skriker till när man rycker i den placeringen – och det anses just vara för påverkan på den smärtkänsliga trigeminusnerven.
Det nya halsbandet som lanseras sitter konstant uppe under öronen och utgör hela tiden en potentiell risk för smärta, beroende på hur man handskas med kopplet.

Används vid problembeteenden

Dessvärre så används ryck i det här halsbandet (eller halsband som flyttas upp bakom öronen) främst för att straffa hundar som har problembeteenden. Och det är effektivt för stunden, eftersom det gör så ont. Men folk som provar märker att det bara är tillfälliga effekter, som alltid när man försöker bli av med problem genom att straffa.
Den effekten som du ser på TV sitter inte i länge, om man inte fortsätter att utsätta hunden varje gång den gör utfall eller vad den nu gör. Det innebär att man måste utsätta hunden för upprepad smärta i dagar, veckor, månader, kanske år…
Det kallas för ”quick-fix” och medför en tillfällig effekt som alla okritiska blir så imponerade av att de inte uppfattar hundens smärta. Ler tränaren dessutom så får man intrycket av att det här inte alls är farligt, smärtsamt och skadligt.

Orsakerna måste utredas

Bakom varje problembeteende finns en mängd orsaker, inte bara, som många felaktigt tror, att hunden är trotsig eller struntar i hundägarens vilja. Det är som ett isberg. Det du ser, problembeteendet, är bara symtomen, toppen på isberget. Men under isen finns mängder med orsaker som påverkar hunden. Kan du kartlägga dessa och åtgärda dem, behöver du ofta inte ens träna och bråka med hunden. Problemen försvinner när orsakerna försvinner. Det är sånt en hundpsykolog arbetar med.

Djurskyddslagen

Jordbruksverket har nu förbjudit användande av tagghalsband med hänvisning till djurskyddslagen. Då Cesar Millans halsband medför ännu värre smärta och dessutom risk för skador, får vi hoppas att detta går samma öde till mötes.
Det är dessutom fullständigt onödigt att ta till sådana redskap. Vi har så många andra sätt att träna på som inte gör illa våra hundar. Ju fler redskap du måste ta till, desto sämre är du som tränare. De bästa hjälpmedlen är ödmjukhet och inlevelseförmåga.

Referenser

Hallgren, A. Ryggproblem hos Hund. Eget förlag, 1:a uppl.1994, 2:a uppl. 2005. Kan rekvireras via Gingers BokBox, tfn 0738 24 63 64.
Lundin, A. Personlig kommunikation. 2007

Behöver du hjälp med din hund?

Anders Hallgren har tyvärr inte tid för privata konsultationer, rådgivning eller träning idag. Han har fullt upp med seminarier och föreläsningar och utbildningar för hundpsykologer. Har du några problem med din hund hänvisas du till Immi vilket är en hundinstruktörsförening. De kan ge dig namn på närmaste hundpsykolog.

I övrigt rekommenderar Anders Hallgren hundpsykologer som är utbildade av honom via dessa instanser bl a:

Hundutbildningsgruppen. Kontakt: David Selin, tel. 0472-40066.

På gång

Anders arbetar för närvarande med en bok om fyrverkeriproblemet. Han har ju inte bara funnit på många olika sätt på vilka man kan förebygga rädslan, utan också sådant som kan göra tillvaron något mindre jobbig för hundarna under smällhelger, som t ex fetvadd i öronen. Även akutchocks- och efterchocksterapi har han med flera utvecklat.

Med det här hoppas vi alla att den bok som presenteras under 2010 ska kunna hjälpa alla hundar både de som ännu inte blivit rädda och de som lever med sin panikångest varje nyår och andra fyrverkeriperioder. Han kommer i denna skrift också att föreslå hur vi kan göra, om vi hjälps åt, för att förbjuda försäljning till allmänheten av pyroteknik.

Ytterligare ett manus är under arbete och det handlar om sorgen efter en hund som dör. ”Att förlora en vän” är arbetsnamnet. Det beräknas komma ut i bokform under 2010.